kj
Igår hade jag årets dag.
Vaknade i lagom tid. Lagom upptvingad för att känna mig sådär Duktig som Malin H.
Drack te och kollade mailen, lagom länge för att inte känna mig som ett konsumtionsmonster av irreella ting.
Sen gick jag ut. Tema: Vårsol a la +20. En och en halv timmes ren njutning längs floden.
Pastalunch (Spaghetti&röd pesto. 5e dagen i rad. Jo, det är fortfarande gott).
Siesta i soffan. Precis lagom länge för att hinna dregla ner kudden lite, och vakna innan man blir sådär mosig och bara tycker att resten av dagen är en plåga.
Tala med mamma i telefonen och pappa på skype:n, lyssna på p3 och städa mitt rum.
Sen gick jag till studion och försökte minnas vad jag höll på med förra året. För två veckor sen alltså. (Pappa, vad hette det här minnespreparatet från hälsokost nu igen?).
Sen mötte jag Kakan och Felipe o vi hängde ut över en ribera på Piola. Sen kom jag på att jag inte ätit middag än och blev således bjuden på diverse festligheter på casa Paco. Hjälteinsatsen.
Mättare än fjolvintern (?) gick jag hem och la mig och läste Mia Skäringers njuta lilla bok. Somnade.
Allt detta toppades med årets, kanske tillochmed de senaste fem årens obehagligaste mardröm.
Jag planerar att aldrig drömma den igen.
Jag kan sånt.
Jo.
