miercoles. mittendagen.

.

Man får absolut inga besökare när man bloggar såhär lite. Det vet jag nu.
Att man inte gör PR hjälper också på, om man vill bli lite bortglömd.
Men det är också för att jag gör så mycket dålig PR som jag blir bortglömd på vissa ställen.
Jag kunde nog bli promoter för precis vad som helst, utom mig själv. Jag älskar verkligen Sverige på många sätt, men när det kommer till att pynta sitt namn med superlativ, känner jag mig kulturellt bromsad. Ja, jag tänker skylla på lagomheten idag, för att jag känner att allt som rör sig i mellanmjölkszonen har en lite för representativ del i mitt tillstånd (jag till och med dricker färsk mellanmjölk!).
Går till studion nu. Ska försöka lirka ut något superbt där inne, som jag kan återkomma med.

Man försöker ta in det.

.

Jackets

.


Idag slog det om. Hösten kom, och jag bär återigen halsduk.
Hösten kom och jag njuter av både tanken och faktumet. Inget fel på korta byxben och ärmar, men höst är höst. Kavajens och rödvinets tid. Även mycket förberedelse inför kommande årstid dock, vilket bara känns inspirerande. Idag alltså.
Jobb jobb jobb. Mail, tel, snack."Jag är dansare". Jag är dansare. Att bara säga.
Går av och an, ut och in ur besvikelser och glädjegiveri. Settlements/burns/control/bursts.
Men, det finns ingen anledning att oroa sig förrän jag börjar använda ord som mediokerochkonstantmonotoni-numbness. Allt annat än just det, är ju bara livet som gör sig påmint.

Tjock halsduk, feta idéer och riktigt flott höst,
till oss alla.

Gränser? She haz none.

.

Vet inte senaste gången jag sist fick så många göttiga rysningar på så få minuter.
Storartade jävla människa!!

Mitt kanske mest legendariska love shout-out

Hah.

.
.

PB

.

Pony Bravo, blåbärsyoghurt och plugget.
Plugget ja, ni läste rätt.
Imorgon bär det av, busstur med femtio äventyrslystna pensionärer, och jag måste kunna allt.
Veta allt. Styra allt. Allt utom bussratten, vilket är en jävla tur.

smells like autospirit

.

"Cuando uno quiere y el otro no" - un retrato de mi cuerpo y el cerebro que lo "maneja".....


Så otroligt överaktuellt.
Förvisso kan jag alltid finna två komponenter i mitt liv som passar in i den mallen.
Dom eller dom, två eller fyra, eller fler.
Men just nu är det så jobbigt eftersom båda delarna tillhör samma person.

Okej, jag snodde titeln. Den var redan tänkt, uttänkt. Någon annans.
Jag tar det som en tröst.

,