Det finns de...

...som är smyg-ämnade till att ägna sig åt vissa saker. Jag tror att jag är semi-ämnad att arbeta med att sälja glass. Kom just från en intervju med centrala Sevillas fancy fancy-heladería och jag tror det gick rätt bra. Skulle egentligen hellre jobba i den vi här på Alameda, men tar verkligen det jag får (inom vissa ramar förstås). Så då är det bara att börja plugga in de spanska orden för våffla, strut, bägare osv. Och enligt mitt cv talar jag dessutom tyska på medel-nivå... "aber" är ett bra ord tror jag...
...som man ibland vill fråga "ehm...hur tänkte du nu?"
Som när killen som levererar gasbehållarna varje månad chillar med en cigg i mungipan, lutad över sina bombonas.
Som när man besöker en av stans mest populära uteserveringar en söndag och servitrisen trippar, nej förlåt, snubblar fram i sina f*** me pumps, magtröja och rosa syntetbrallor med butt crack-waist och midjebälte. Jag kom ju för att äta?!
Som när rektorn på dansprogrammet "Fama, a bailár!" meddelar att nån av de tävlande ska få dansa bakom Mariah Carey.
Som när ens 55-åriga ex-chef smyger över en sedelbunt med alldeles för sent utbetald lön och säger, "call me".

Har sånna ofantliga mängder bilder från senaste tiden som jag vill visa, men måste nog hitta nån sida med bra albumfunktioner som jag kan länka till, för det är bara dumt att fylla hela bloggen med sånt, så mycket intressant som jag skriver om... eh.

Men tills dess, hej från mig och K

PS, jag kommer troligtvis hem lite tidigare än väntat. Njut, eh? Puss