Rrrradiolé!

Jag har genomlevt bussresan från helvetet. När jag klarat mig igenom de första fyra timmarna känner jag att jag fasen är sjukt kissnödig. Men nej känner jag sen, det är äggstockarna som sågas itu. Månadens auto-lynchning. Inser att jag inte har några smärtstillande i handväskan. Tänker att Rebecca, det här kan du ta dig igenom, andas!.. väntar en halvtimma. Kallsvettas. Börjar sakta men säkert förstå att situationen kommer leda till ett kexande jag inte vill dela med mig till medresenärerna av. Zick-zackar till toaletten längst bak. Inser att jag och min enorma väska upptar 8/10 av toalettkuren, men försöker ändå sätta mig på knäna i någorlunda kexarläge. Händer inget. Ger upp. Sätter mig längst bak. Sitter vänster. Ligger höger. Svettas. Smyggrinar. Kråmar mig. Ligger i förlossningsposition. Vrider. Vill hem till mamma. Vill slita ut mina inälvor. Ser plötsligt en potentiell iprenägarinna på andra sidan mittengången och frågar henne om hon har någon värktablett. Den handarbetande norskan letar igenom hela sin väska (hade jag sett mig hade jag nog inte vågat neka), finner en och säger "jaa det är inte roligt med huvudvärk".... "Nej usch verkligen inte" säger jag och tror i alla fall att jag ler. Efter en timmes försök att gå in i zen-trans för att rymma från livet, somnar jag. Vaknar efter ännu en timme och har inte långt kvar till cityterminalen.
Ehm, jo grabbar. Klaga inte på besvärligheter inför mig.

Sitter nu ensam i Annas lägenhet i ett av stockholms större studentområden. Hon är i skolan och förbereder inför ettornas inspark som i år har Bollywoodtema. Danshögskolans inspark that is.
Jag har haft en låååång session idag. Började förmiddagen med att åka ut till Arlanda för att beställa ett temporärt pass hos polisen. Jo för mitt ordinarie pass är borta, och jo för att jag åker till Dubrovnik imorgon.. Dessutom måste man ju beställa ett nytt ordinarie(om man är en globetrotter som jag höhö), så kalasnotan slutade på härliga 1380 pix. Mumma för kropp och själ!
Jag har inhandlat shampoo, balsam, body butter, nya danstrikåer, bomullspads, ansiktstvätt och andra moderna påhittade behov. Man får det när man har fått lön... och ska ligga på stranden...
Det är ett förjevvla tråkigt väder här i Stocktown, så min korta date med Rec idag var en riktigt upplivande hit. Hon hade klippt sig så fint och var så fresh och söt. Lasagne och tissel på Vasagatan och sedan var jag tvungen att lämna henne till sitt flashiga casinojobb. Fortsatte mitt bökande ut och in ur affärer och tog mig slutligen till mitt gamla söderhood för ett solbad på bääästa solariet i stan. Jag tror till och med snubben i kassan kände igen mig. På vägen hem blev jag alldeles till mig av nostalgiska trippar och började fota hejvilt. Åh, att Mariatorget kan va så fint!
Borde sova en stund nu för att orka med kvällens 1000 frågor. Det brukar bli så när man är på återbesök. Men först ska jag smörja in mig från topp till tå med "Shea whip body lotion" och bli hög. Y toma, y toma!

Disturbia

- The city of fallen angels...
Näe, inte fan har dom fallit. Här är änglarna klazik, old skol, och bangar inte för att synas på Lånch. Jag har haft den njutaste helgen på såååå länge. BÄÄÄSTA GÖTEBORG. Det är hit jag ska om jag nånsin får för mig att flytta norrut (innanför sveas gränser) igen.
Är fylld av en massa kärlek, god mat och jugge-tugg, kan det bli bättre?!?

Sitter i Bellas lya i majorna å känner doften från mina marinerade bönor och keso. Imorgon bitti klivs det upp tidigt och det beges till östkusten. Stockholm får kungligt besök. Dock för ett dygn he e värt´e! Måste också fixa pass för det är ju borta.. maaaeehhaapallante!

Om ni inte hittar mig på Yåtob så får ni snart en rapport från hufvudstaden. Och snart är jag i solen, den riktiga solen.

Ciao!

David Brent

Det är onsdag.
En dag när man äter rester ur kylen. En dag man ser sig i spegeln och undrar vad som egentligen hände. En dag man dricker hälsofil ur glas och hoppas på bättre tider. Man gläds över att kunna hjälpa till, och över att man ändå har en sjysst basic-garderob nu. En dag man åker hem från stan 3 timmar innan man planerat på grund av döden döden. En dag man lyssnar på Neon Hitch. Man skriver blogginlägg och hoppas att nån ska komma å hjälpa en slinga håret. Man minns den där extremt snygga grabben på krogen igår och undrar varför man inte lagt märket till honom förr. En dag när man är som smånöjd, med lite magont, men med tankarna i annat.



Ikväll skulle jag vilja titta på en rolig film och bli spa-behandlad.
Får nog nöja mig med filmen, men he gå ju, he me.
Kanske gräver jag vidare i youtubedjungeln på jakt efter det allra roligaste Office-klippet. Funderar vidare på hur i helsingkrovas man ska få ihop en rimlig packning för resan. Ger man det tid och visar sin brutala sida, eller plockar man helt enkelt fram den absolut största väskan människosläktet någonsin skådat?
Hur som helst ska jag verkligen försöka hålla mig vaken så jag däckar av relativt tidigt. I need, the world needs.

Söker svart poncho med kapuschong

Mitt larm ringer, klockan är 16.00 och planen var att jag skulle vakna nu.
Att jobba natt är verkligen inte min grej, trots att jag inte har några problem med att hålla mig uppe och vaken alla dessa timmar. Men följande dag hamnar jag i sengångartempo, eller som de säger i perserriket; mast. Youghurt.
Det är onsdag och mamma sitter bredvid mig i mitt rum och rekar inför vår stundande Romresa. Hon har tagit över min gamla dator som jag aldrig hann rigga upp under min tid i Stockholm, och nu är hon i full färd med att lära sig all about it. Men för tillfället ligger det totala fokuset på att läsa om och titta på bilder av sin gamla älskade studentstad och skriva till diverse kontakter vi skapat nu inför avresan.
Umeås väder är som Umeås nuvarande utbud av skojigheter; ett hånskratt rakt i ansiktet. Tur att jag ska på bio med mitt kex ikväll. Har insett att vi är de enda två (ännu) levande varelserna på denna planet som inte sett Batman - the dark knight. Har också en känsla av att jag kommer gå ut ur biosalongen med ett sånt där fånigt jag-är-kär(besatt)-av-Heath-Ledger-face. Hah.
Nu är det inte länge kvar tills jag drar iväg på min första tur. Göteborg - rockstardom och yek do på Landvetter, Stockholm - nostalgitrippar, glittrande vatten och kaffande av guds nåde, och slutligen Dubrovnik och Brac - Kroatienstudier i härlig slackermode med min älskade Papo.
Sen är jag tillbaka här igen. I alla fall för en stund. Och då lovar jag att va lite mer peppad på livet än nivån jag snittar idag.

Er tillgivna.

Tribe(-e)mute(-m)

Guld bara.

Twiceamente

Oj vilken trött dag.
Tungt i huvudet, tungt på jobbet, och min hosta är fasen inte heller easy shit. Det är tungt att behöva inse att det finns de som aldrig vill släppa greppet, speciellt när de inte gör någon en tjänst genom sina aktioner, allra minst sig själva. Tungt att tänka på pengar, tungt att hon ska åka. Tungt att vara den som lämnar och inte kan finnas på plats. Tungt att ta in att man misskött sin passion i livet. Tungt att vänta på respons (fast tyngre att förstå att man väntar utan att man borde).

Men då kan man kasta på sig en fin kofta (vilket i och för sig är jävligt tungt att behöva göra nu när det fan är sommar), handla goda matingredienser på Ica (salam soltorkade tomater), gå hem, sätta på nån skön radiokanal, trixa till det i köket, nynna lite lagom, och kasta sig i soffan med en film man länge tänkt se.

Jag är ledig imorgon.

Han har alla bokstavskombinationer

.


Inte bara den som antyds i namnet. Helst leka King-Kong och uppföra sig som en trotsig fjortånåring på LSD. Men vi fick skratta gott, så tack för det.