que te

.

vaknade sent.
jobbade sent.
sent om jag hade varit svensk, höll jag på att skriva, ve och fasa.
sent för att jag är och känner mig så oerhört svensk just nu.
behovet av en rejäl müslifrukost, men äcklet från gårdagens sena hetsmiddag under kvällspasset. skammiddag, om du frågar den medvetne svensken.
 dricker kaffe och hoppas komma igenom det.

läste ett långt mail när jag kom hem efter arbetet. ett långt mail som svarade på ett annat långt mail som svarade på ett annat långt mail som mest svarade på nåt jag hade försökt vara kort och koncis med.
jag antar att mitt försök misslyckats. på ett bra sätt.
nu ska jag tänka på det här, tänkte jag.
när jag vaknade hade jag glömt alltihop.

så jag läste ett annat mail och kände istället att det jag behöver är inte att koncentrera mina ord, utan att bli bra på det här med att styra mentet. mentaliteten, om ni så vill.
hade en idé av att jag faktiskt var en frontfigur gällande denna konst, men ack så omsprungen jag blev.
kanske är det konstanta misslyckandet en ganska bra sak, trots allt. men fy fan vad skönt ändå, att ha en on/off-knapp när det uppstår komplikationer.
dricker kaffet och minns croissantfrukostarna i Rom.

nu är tvätt nummer två igång, och jag har precis en halvtimme på mig att kolla på ett avsnitt av In treatment innan jag får besök (ja, ni ser ju vad den serien gör med mig).
kaffe, är det sagt att vi ska dricka.

.