Gårdagen var för övrigt en fantastisk dag. När jag stod inne i kiosken för mobilpengapåfyllnad med mamma i ena örat och Lilia brevid mig, fick jag plötsligt ett nytt inkommande samtal från ett spanskt nummer. Jag sa knappt hejdå till mamma innan jag snabbt kopplade över till andra linjen. Room rental.es?!
Och jag fick rätt. Almu, som bor med Moi i en jättemysig lägenhet på C/ Correduría, 100 meter från kollektivbostaden jag levt i sen jag kom, ville att jag skulle bo med dom. Fantastiskt! Den finaste lägenheten av alla de jag kollat in och som jag gett upp hoppet om då dom lovat att ringa mellan fredag och söndag.
Men mañana mañana är det som gäller här och nu; look at me, my life is R&B.
Och jag fick rätt. Almu, som bor med Moi i en jättemysig lägenhet på C/ Correduría, 100 meter från kollektivbostaden jag levt i sen jag kom, ville att jag skulle bo med dom. Fantastiskt! Den finaste lägenheten av alla de jag kollat in och som jag gett upp hoppet om då dom lovat att ringa mellan fredag och söndag.
Men mañana mañana är det som gäller här och nu; look at me, my life is R&B.
Ikväll ska jag träffa henne för att ännu en gång gå igenom vad som gäller med kostnader osv. Spanska är ett rappt språk, i Andalusien snackar dom extra fort och den här tjejen Almu... puh!
Ska ta Åsa med mig, haha..
Annars börjar språket komma krypande och det känns goddamn great. Sakta men säkert, men det är lite av mitt motto i livet nu, så det är nemas.
.....så berättade Emelié att hon stött ihop med allas vår Gael García Bernal på nån filmfestival. Kramats hade dom också... och mer tänker jag inte säga om den saken.
Yo!
No comments:
Post a Comment