Trade for shelter

Så var det rent då.
Tänk om man städade såhär bra ofta.
Oftare
Då kanske man nästan till och med skulle kunna börja kalla sig en anständig varelse.
Kanske.

a gypsy woman told my mother.... quitate el esmalte

Jag har absolut ingen aning om hur jag ska börja. Så nu börjar jag.
Inatt har jag knappt sovit, men drömt som om jag inte fått drömma på veckor och nu behövde fylla igen glappen. Flygande svärdfiskar, improviserat uppstyrande av gymnastiklektion för lågstadiebarn, konstiga inviter från ansiktsskiftande människor.... och så plötsligt ringde telefonen halv fem. Vet inte om det var mestadels bra eller dåligt. Men jag kan inte låta bli att älska den där signalen.
Så jag klev upp en halvtimme innan alarmet skulle gå av. Hade ont i magen och satte på Mozart. Städade rummet.

Nu ska ni lyssna på den här spellistan med mig:

MEU BEM

Har förresten gjort en upptäckt, fått uppleva den verkliga sanningen om hur den genomskinliga färgen egentligen ter sig.
09.48. Ansiktet i spegeln ljuger ofta, men inte om det.

...det är frågan

att vara.....

..............eller att titta på ljudlös MMA med Miles Davies flamenco sketches i bakgrunden.........

[Epilepsy Is Dancing]

brrgrrinmyhead

Jag minns de här dagarna så väl. En av de dagarna satt jag nedfallen på knä på golvet och visste ingenting mer. Lite så var det igår.
Jag tror att jag ställts inför ett evigt mysterium. Det är svårt för mig, älskade du.
Det är ju jag som gör alla analyser.

Beat me

VI FIRAR

Mina 730 dagar i södern med min älskade Cleos nya singel "Unusual creates confusion"

It's all about the art.

Toccata and Fugue in D minor

Onsdag den 20:e januari.
Två år i Sevilla.

Lyssnar på Bach och dricker kaffe med soyamjölk. Kanske är detta min nya stil?
Jag valde att kliva upp när min kropp ville idag. Det blev sent.... Men jag mår bra, och det är ju det viktigaste, right? Funderar på och processar det här med att gå och lägga sig tidigare på nätterna. För att göra mamma glad, men om sanningen ska fram så skulle det vara en godhjärtad aktion även riktad mot mig själv. För hon har ju rätt. Det skulle förändra... jamen, allt!

Igår drack jag upp Pacos mjölk, så nu sitter jag hungrig och väntar på att han ska komma hem så jag kan laga lunch till oss (förstår ni logiken?).
Paco måste vara allas vår definition på snällhet. Det tar liksom aldrig stopp, men blir heller aldrig för mycket. Därför har Paco också en flaska italiensk go-sprit väntandes på honom lite senare.

Igår flög hon iväg, T-son. Fast jag har inte förstått det än. Ser framför mig flertalet infall att ringa på hennes porttelefon, planera middagar, eller slå en en-signalare efter klockan 18. Infall att dela vardag.
Men jag är lycklig för hennes skull, massa glad, och längtar efter att få se bilderna på hennes underbara jag tillsammans med hennes underbare man i deras underbara hus vid den peruanska stranden. Och på de andra människorna som ska få lära känna henne nu.
-Du ska ha det bästa! Och så har vi lite sommar att snacka om.

Och jag är för tillfället väldigt duktig på att göra saker. Dansa till exempel, och att ta mina vitaminer. Och jag tänker ganska mycket mer på mig själv (detta är alltså en bra sak).

Nej, nu blir kaffet kallt.

verb

be re-born in this creation

go to sleep by those tunes

or just have a coffee at that table

for T

##

If I only could have felt like that
when I told you goodnight

dig his swag!

Jag brukar försöka kolla upp saker lite om jag får vänförfrågningar från människor jag inte känner igen.
Den här gången var det ju helt onödigt. Saker var redan färdigdiskuterade.

Pisa.fe11-15?

Min kropp väckte mig klockan 02.58 inatt och sa ”Cola light. Nu”. Intressant det där. Det brukar ju sägas att man inte kan lura sin kropp och efter inatt blir jag nog helt enkelt tvungen att skriva under på detta påstående, då jag igår faktiskt var duktig nog att bädda ner mig redan innan tolvslaget. Men nejnej kompis, här ska ingen frid finnas. Treslaget får inte missas!
Helst vakna av kroppssmärta och ett nästintill avlivande begär efter coca cola light. ”Som pris/straff för din goda självskötsel avlönas du härmed med tadaa – ett härligt urval av dina värsta bakissymptom”.
Svepte burken, smörjde in hela kroppen med zon-gel och läste i en av de tegelstenar skriven av en jude (det är nånting alltså), som ligger väntandes i min bokhylla. En sida. Däck.
Så nu är jag vaken, i hopp om att få samtal från Lior (nånting! nånting!) för att sedan kunna börja jobba, och för att efter det helst göra en massa andra saker.
Ska gå ut i köket och preppa dygnets andra, dock varma, crave-dryck. Kanske är mitt internet igång igen när jag kommer tillbaka.

Läste för övrigt en artikel om världens längste man. 2.46, visst, wow. MEN ATT heta Sultan i förnamn! Detta får ju min hittills helt distanslösa dyrkan av det egna efternamnet att blekna bort till intetheten.
Tur att jag funnit andra saker att dyrka. Mina nya blå sockiplast till exempel. Och oväntade morning deliveries.

på en balkong 1993

Pic: F. Rubin

"Åh...inte ett till. Det blir skinn på chokladen"







* Chokladen: hemgjord, varm dryck gjord på kakao, socker och mjölk. Familjen Rubin skulle aldrig komma att fördärvas i den ökända och fruktade "O'Boy-fällan".

gettigettigetti

ryanroxie

Fin han är. Nice bone structure. Snygga initialer.

Lyssnar på Mammas nya kille på p3 och väntar på att tvätten ska bli färdig. Och på mars månad. Orkar inte med mer regn nu.
Upptäckte just ett oväntat samband mellan mig och en blond svenska bosatt i Madrid. Eller egentligen kan man kalla det två samband. Låt oss säga att småstadssyndromet never dies. Inte ens fast vi båda flyttat till välbefolkade ställen.

Switchat över till Genesis. Vilken jävla skiva. Bus a bus får allt att gunga i alla lägen. Allt och alla i närheten av mig i alla fall. Dat be one fo sho.
Här från nyare album. Men i aj så skönt sällskap

HermanAdad

Det var länge sen vi hördes nu. Skickade ett mail i förrgår, men jag tror inte du sett det än.
Det finns en annan brud som ofta får mig att tänka på dig. För ni ser ganska samma lika ut, även om jag inte tror att nån annan märker det. Väldigt faktiskt. Ni håller till och med cigaretten likadant.
Det har hunnit hända högar med saker och jag vet inte hur många hårfärger du haft sen vi sa hejdå sist. Själv är jag förstås bara blond, men vi kommer alltid gå i likartad ton på insidan.
Vet att du ska ut på resa snart, och att den resan inte kommer passera mina hoods. Men det gör ingenting, även om jag längtar efter dina ord och våra scrambled eggs-mornar så jag kan dö. Det stora väntar dig!
No sé, men vi hittar, y estara muy muy bien.

Rosco del dia

Rubber&soul

Finner hur jag står framför spegeln och medan jag tvättar ansiktet förbannar mig själv för att jag inte upptäckt hur bra den här musiken jag lyssnar på är, tidigare.

Snacka om energiförbrukning i fel riktning.

Ane

gc.tk song. company

vartvarjag?

Lyssnar på Simon and Garfunkel och äter pasta, har lite ont i ryggen för igår låg jag hemma och var ledig (arbetslös) och tittade på både del 1 och 2 av millenniumfilmerna. Man måste ju hålla sig a'jour med vad som händer där hemma.... ehm..
Den lille pöjkstackarn ringer och ringer. Han har ringt i tre dagar nu och jag tycker ganska synd om honom, hur han gång på gång möts av min telefonsvarare. Men sen kan man ju fatta vinken också.
Väntar på att mr. Naveh ska göra ljud ifrån sig, ge mig livstecken. Dvs, skicka mig filer att konvertera så att jag kan få lön och därmed överleva. Försökte ringa min lärare, men hamnade hos fel Concha och fick återigen i ansiktet hur det går när man måste byta till en dålig mobil för att ens egen har gått sönder och man inte har råd att köpa en ny. Fel alltså.

Hoppas Thea inte går till gymmet så jag får vara med henne en stund.

remembah dey jus spittin

Old schoolers from when we were young schoolers

##

Vicke

Godmorgon.

Supreme changeling

Svart var det igår. Helt jävla kolfärgat dygn. Plågade mig igenom arbetspasset med vetskapen om min ena bästa väns ändlösa frånvaro, min andra bästa väns stundande föralltid-frånvaro och det faktum att jag dessutom på nytt inom loppet av två dagar skulle komma att vara tillbaka i arbetslösheten. Och återigen är den enda person jag egentligen vill ha hos mig, ett alldeles för bestående nevergonnahappen. Då är det inte mycket mer som saknas innan man hoppar. Så kändes det då.
Och så idag, gör jag ett ännu slöare pass på jobbet, går hem i spöregn under ett chinoparaply som varkar vara gjort för "maximalt motstånd: 1 droppe/minut", äter överbliven julchoklad till middag.... men så - ett samtal med en god vän och arbete verkar vara på väg. Har fina tack och vackra uppmuntringar i inboxen. För att inte tala om avslutet; att finna sig själv förevigad på youtube i ett av sina livs lyckligaste ögonblick.

Nu, en dusch
Imorgon, vara glad.

mi L. Boogie

Motives and thoughts - lyrics