Sunday, March 9, 2008

Tengo la camisa negra?

El día que signifíca democracia.

Idag är det val här i Spanien. Jag läser el País söndagsbilaga och impregneras än mer av hur otroligt det är, faktumet att spanjorerna bara haft möjlighet till detta sedan 1977, då tiden under Franco kom till sitt slut. Det är svårt att greppa hur nära i tiden detta var.
I fredags mötte jag upp Therese och hennes kompis Camilla här på Alameda för ett glas Rioja, och då kom detta på tal. Tydligen finns det fler än ett skäl (som jag skulle kalla lathet) till att nästan alla större byggnationer alltid fördröjs eller omplaneras; Massgravar. De finns överallt. En bit utanför Malaga har man stött på 200 oidentifierbara kroppar där tanken var att man skulle göra en parkering. Många av dem säkerligen försvunna föräldrar och mor-och farfäder/-mödrar. Ett annat exempel på efterlämningar som ingen haft vetskap om är de arabiska massgravar man hittat under la Giralda (katedralen här mitt i Sevilla, som under morernas styre var en muslimsk moské). Tanken var att man skulle göra en tunnelbaneutgrävning, men så fort spadarna sattes i marken stötte de på en jättesamling döda kroppar och nu finns istället en futtig spårvagnslinje ovan jord.
Camilla hade även en fin anekdot om en flicka som hittat skelettrester i sin sandlåda...


Nog om detta.
Mitt liv är verkligen en berg-och dalbana. Och på senaste har jag varken haft tid eller ork att sätta mig och datorisera. Har hunnit få tre jobberbjdanden, tackat ja till ett, jobbat arslet av mig, insett att det jobbet varit helt fel av en hel bunt skäl, slutat och är nu på, ja...ruta ett? (noll känns fan för negativt). Men hellre leva på vatten och bröd den här veckan och fixa mig nåt mer regelbundet, något jag klarar av.
Det som ändå gör mig lycklig är dansen. Jag är så glad och nöjd och nykär. Ett tag trodde jag faktiskt att den kärleksrelationen var avslutad, men nu har vi det så fint ihop igen, flamencon och jag.
Imorgon ska vi investera i ett par nya skor tillsammans.


Sitter hemma och lyssnar på ”Locuro” med Elbicho. Kläderna hänger på tork på taket, jag ska städa toaletten och mitt rum, hämta mina nycklar på ex-jobbet, och sen ska jag ta en lång varm dusch och tvaga mig ur alla gamla våndor. Rensa ur bland mina egna skelett.

Nytt nytt, hej och hå.


PS 1. Mamma, vi glömde bort att ens nämna internationella kvinnodagen igår!
PS 2. Bella, du får ju ringa hem till Italien och be dina landsmän lugna sig med flirtandet.
PS 3. Kajsa, ring mig, jag glömde skriva eye-makeupremover från H&M på min inköpslista från Sverige!
PS 4. Till dig som känner dig bortglömd; förlåt. Let me know and smack me up.


3 comments:

Unknown said...

hä rullar som på, nu o en stund. Man får som gratulera!

Unknown said...

kanske kan du få fatt på Orwells; "Hyllning till Catalonien". Den berättelsen sätter köttet på de nedgrävda benen.

Anonymous said...

Löööve you habibti!