Just duschat och tänkte avsluta dygnet med lite vaniljglass och förintelsefilm. Lät väl härligt?
Ligger nöjd i min säng och tänker på hur bra jag lagt upp planeringen för uppvaknandet och ivägkommandet imorgon bitti. Muggen, skålen, skeden, kniven och underlägget.. ja till och med müslin står så fint framdukade i köket.
Utan den nyligen stulna cykeln och med en antydan till koma vid det dagliga uppklivningsmomentet har jag fått ställa alarmet ännu lite tidigare. Dessutom är det numer kallt i mitt rum på morgonen. Då är det skönt med att ha fått duschen överstökad kvällen innan. Kan inte finnas mycket som jag genom livet har känt ett sådant kvarhängande och ultrakonsekvent hat mot som att behöva duscha på morgonen. Ingen matteläxa, ingen havregrynsgröt, har nog kunnat få mig att känna ett sånt äckel, en sån avgrundsdjup avsmak. Så ikväll är jag nöjd.
Det är svårt att klä sig bra här också. (Och nu talar vi inte om attributen. Denna förhoppning om sevilla-artens utveckling är för länge sedan död och begraven). Jag refererar till vädret. Går till jobbet kring 9.30 och kan enkelt uppskatta luften till en sådär 15 fina små plusgrader, dvs halsduk och skinnjacka är skönt. Går hem kring 16.30 och känner mig plötsligt überskt påpälsad i det nu tio grader varmare vädret. Men jag längtar så efter hösten nu. Med klar luft och fyra meter ylle runt halsen, och känslan av hur gott bara en varm kaffe på utserveringen kan smaka.
Arco, miradas y cappuccino
9-5. Eller 10-19 om man så vill
svensk-brittisk pannkaksafton med peruansk fudge-touch. Klå den!
entreteniendote
Buenos dias allemalle. Vi ses imorn igen
No comments:
Post a Comment